Jag är livligt trött på alla som kommer med klämmiga små råd att jag bör bada eller jogga eller för den delen, PROMENERA.
Visst, jag vet.
Det är JÄTTEBRA,,,,men,
även om:
Jag HAR promenerat idag.
Jag HAR sprungit.
Jag HAR badat i nazarets sjö
Jag HAR hoppat jämfota i vattenpölen
Alla dessa aktiviteter får en dels att tänka på annat, dels sätter man igång kroppsegna endorfiner och andra roliga kemikalier som jag ju bevisligen behöver.
MEN. Det finns tröskelvärden.
Är man bara lite grann nere, då kan redan en töntig liten joggingtur göra hela susen.
Är man Riktigt deprimerad, alltså värre däran än Ior i Nalle Puh, då hjälper ingenting av ovanstående.
Då bygger sådana förslag endast på ens redan tunga last av förnedring.
Som deprimerad har man endast två sätt att svara på sådana råd:
1) Att gömma sig djupare under täcket. (Om man är nere i helvetessvalget).
2) Att aggressivt gå till anfall för att få tyst på plågoanden. (Om man inte var riktigt ända nere i helvetessvalget).
Så. Jag avböjer vänligen men bestämt fler hurtfriska små råd.
Tala gärna med mig, men som vanligt. Inte som om jag plötsligt förvandlats till ett litet barn som inte förstår sitt eget bästa.